23:58:18
jag har tänkt....
Jag insåg rätt så snabbt efter att jag började på jobbet att jag skulle bli kvar längre än till oktober, men som det känns nu, så kommer jag stanna åtminstone ett år. Det är så sjukt hur ett miljöombyte kan förändra en människa så totalt.
Jag har på något sätt hittat mig själv här. Jag trivs otroligt bra på jobbet, vi har så himla kul ihop och alla behandlas med respekt. Det är en väldigt härlig känsla när man sitter och äter lunch med sina chefer för att det är trevligt och inte för att man måste.
Livet har sin gilla gång. Saker och ting förändras, människor förändras men oftast är det känslorna och minnena som finns kvar. Jag älskar fortfarande alla mina vänner i Sverige och min familj, men jag har startat ett nytt liv här. Jag är lycklig i London, riktigt lycklig och fastän jag längtar efter vännerna och familjen hemma, så vet jag att de inte är längre än ett telefonsamtal eller 3 timmar bort. På så sätt känns det väldigt skönt.
Men de sakerna som jag mest av allt har tänkt på är alla tekniska saker, så som min diabetes, hur ska jag göra, ska jag försöka hitta en läkare här och få recepten hitskickade istället för hemma i Sverige, hur blir det med skatter, deklarationer etc etc.
Jag vet ännu inte hur länge jag kommer att bli kvar, men som det känns just nu, så blir det ett tag till =).
Jag har landat, äntligen. Jag tror att jag behövde en nystart. Komma bort från tristessen och de gamla vanorna.
Men det roligaste är ändå att jag fortfarande är samma Nina, jag är samma person, jag har inte behövt bli någon ny människa bara för att jag har lärt känna nya människor och det känns väldigt skönt.
Och jag är så stolt över mig själv att jag faktiskt åkte hit! Jag kommer ihåg de första veckorna, med hemlängtan och längtan efter alla vänner, men nu ångrar jag ingenting. Jag hade stunder då jag ville åka hem, men det var längesen jag kände att jag ville det nu.
Nu är det dags för sängen. Imorgon är det kinamat och film med Mark efter jobbet, me likey =).
Puss puss
xoxoxo
Nina
Mamma
Jag är så himla glad för din skull. Du kämpade dig igenom de första jobbiga veckorna innan allt föll på plats - inte konstigt att du längtade hem till allt det invanda. Nu har du hittat en ny plattform att stå på och den är stadig och gör att du mår bra. Då blir jag också lycklig och glad även om jag saknar dig hemmavid. Precis som du säger så är vi ju inte långt bort.
Vad gäller insulin och så - kan du inte boka in en tid när du kommer hem i sommar och prata med dem? Annars kan jag kolla om du vill?
Puss och kram min älsklings-Nina
Kajsa
kan bara instämma med vår fina mamma!
Jag är så glad att du verkligen har insett att du inte heller var tvungen att ändra på dig (för varför ska man ändra på ett vinnande koncept?) för att du ska "passa in". Du är... gillar egentligen inte ordet, as you know, men det finns inget annat som passar bättre in... fantastisk på alla sätt och vis Nina, glöm aldrig det!
Massa pussar och kramar från sys
Kajsa
å by the way.. borde du inte ändra din status? ;)
