mongobongo

Imorse när jag vaknade såg jag att jag hade fått ett sms av mamma. Hon berättade att morfar dog inatt.
Tog mig till jobbet, kan inte vara borta mer än vad jag har varit nu. Gick bra första en och en halv timmen. Sen ringde jag mamma för att höra hur det hade gått till och då brast det. Tårarna sprutade och jag kunde bara inte sluta gråta och Monika tyckte så synd om mig att hon skickade hem mig.

Känns inte kul att sitta ensam i London och inte kunna vara hemma och krama om mamma och mostrarna.

Oskar är på väg hit. Han var ledig idag och när han fick reda på det så hoppade han på första bästa tunnelbana. Schysst kompis det där.

Vila i frid