mongobongo

Har inte firat alls idag faktiskt. Det är ingen som vet vad midsommar är här kan man ju lugnt konstatera. Och när jag försökte förklara den svenska traditionen var det enda svar jag fick; "om jag har fattat det rätt, ni dansar alltså runt en stång som ser ut som en snopp?" hahaha Anna är klockren ibland ;)

Imorgon ska jag på salsaklubb med anna, vi lämnar killarna på nån pub, så går vi och dansar och sen ramlar vi hem till dom där jag och Mark spenderar natten. Ska bli jättekul, förutom att jag är lika smidig som ett kylskåp när det gäller dans haha, men det ska bli kul ändå.

Jag har insett en annan sak också. Även om jag mår jättebra och är lycklig här, så längtar jag så otroligt mycket efter min familj och mina vänner. Det känns inte riktigt som om Mark förstår hur mycket jag saknar dem. Jag tror inte heller han har samma kontakt med sina föräldrar eller sin syster som jag har, och det känns lite jobbigt att behöva förklara varenda gång jag är lite nere om hur mycket jag saknar dem, för han säger bara att jag kommer ju få träffa dom snart igen. Joo iofs är det ju sant, men sen åker jag tillbaka igen, och då vet jag ju inte när jag kommer träffa alla igen =(. Jag har nog sprungit ifrån mycket. Jag har alltid drömt om att bo i London, och jag har verkligen kul här och ett bra jobb, men det känns som om det ändå är något som saknas. Det är något som saknas i mitt hjärta och det är hålet efter familjen och vännerna som jag bara lämnat bakom mig. Om man bara kunde kombinera ihop alltsammans, vad mycket enklare det skulle bli då.

Det värsta är ändå att om jag skulle åka tillbaka till Sverige permanent, vad kommer jag hem till då? Inget jobb, ingen utbildning. Men jag har mina vänner där och min familj som alltid ställer upp för mig i alla väder och jag har nog aldrig tackat dem för det. Ni betyder verkligen allt för mig och jag kommer alltid att älska er!

Massor med pussar och kramar

xoxoxo

Nina